Ordförklaringar (släktforskaranknytning)

Allegatbilaga
Backstugusittareden som bodde i stuga på annans mark och oftast arbetade åt stugans ägare
Hemmanäldre namn för jordbruksfastighet. Fastigheterna indelades efter ägarna i krono- eller skattehemman. Efter sin storlek och förmåga att bära skatt sattes krononybygget efter frihetsåren slut, genom skatteläggning i mantal, och blev därmed ett kronohemman.
Inhyseshjonperson som utan att vara i tjänst var inneboende hos en annan
Jordebokssockensedan 1500-talet enhet för fastighetsredovisningen. Under 1900-talet övergått till jordregistersocken, nu under avveckling. På nyare kartor redovisas den dock under beteckningen socken.
KatekismilängdHusförhörslängd
Kronohemmanjorden tillhörde staten men brukades av enskild person med åborätt vilket medgav ärftlig och överlåtningsbar rätt att nyttja jorden, det var dock ej helt säkert att arvsberättigade fick överta gården, ägarskiftet skulle godkännas av myndigheterna, innehavaren kallades åboare.
Ministerialbokgemensamt namn på födelse- och dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok samt död- och begravningsbok, vilka förr vanligen fördes av prästen (på latin "minister")
Skattehemmangenom att betala skatteköpsavgifter till staten köpte man loss kronohemmanet vilket då blev ett skattehemman, och bonden ägde då sitt hemman.

 

Kyrkobokslatin

Vid släktforskandet stöter man, speciellt i kyrkoböckerna, på en hel del latinska termer och uttryck. Nu är det inte många latinska ord som förekommer särskilt frekvent. Vet man att 'ibidem' ska tolkas som 'på samma plats' och att 'testes' betyder 'dopvittnen' så klarar man sig långt.

absens frånvarande
aetas ålder
agnatisk ättling via enbart manliga led
annus år
ante före
baptizatus/a döpt
Charta Sigillata stämpelavgift (eg.stämpelpapper)
communio nattvardsgång
conjugati vigda
copulati vigda
defunctus/a död, avliden
denatus/a död
dies natalis födelsedag
dies dag
dito, do som ovan
dominica söndag
ejusdem samma månad
eodem (die) samma dag
filia dotter
filius son
folium blad
frater bror
gemelli tvillingar
huius i denna månad, dennes
ibidem på samma ställe
in loco på platsen
infra nedan
introductio kyrktagning
item likaledes, också
IX ber november
kognatisk ättling, även via kvinnliga led
legitimus/a äkta född
locus plats
mater moder
mensis månad
miles soldat
mortus/mortua död
natus/nata född
nomen namn
nuptiae bröllop
orphanus/a föräldralös
pagina, p., pag. sida
parentes föräldrar
pater fader
patre ignoto okänd fader
post efter
praesens närvarande
primus/a först
renatus/a döpt (återfödd)
sepultus/a begravd
supra ovan
testis, testes fadder, (dop-) vittne
ut supra som ovan
vide se
vide infra se nedan
vide supra se ovan
viduus/vidua änkling, änka
VII ber september
VIII ber oktober
X ber december

 

Sön- och helgdagarnas latinska namn

När man ska registrera datum från gamla kyrkoböcker från 1600- och 1700-talet är inte datum angivet på vanligt sätt. Däremot finns sön- och helgdagarnas latinska eller svenska namn. De latinska namnen hittar du här.

Latinskt namn Infaller
Circumcisio domini Nyårsdagen
1 p(ost) Circumcisio domini 1:a söndagen efter nyår
Epiphania Trettondagen
1 p Epiphania 1:a söndagen efter trettondagen
Septuagesima*, Circumdederunt (me ggmitus mortis) Sjuttionde (dagen före påsk)
Sexagesima*, Exsurge, (quare obdormis, Domine?) Sextionde dagen före påsk
Quinquagesima*, Esto mihi (in Deum protectorem) Femtionde dagen före påsk. Fastlagssöndagen
Quadragesima*, Ivocabit (me, et ego exaudiam eum)Fyrtionde dagen före påsk. 1:a söndagen i fastan
Reminiscere (miserationum tuarum, Domine) 2:a söndagen i fastan
Oculi (mei semper ad Dominum) 3:e söndagen i fastan
Laetare (, Jerusalem, et conventum facite) 4:e söndagen i fastan
Judica (me, Deus, et discerne causam meam) Passionssöndagen, 2:a söndagen före påsk = 5:e söndagen i fastan
Dies adoratus, PassionesLångfredagen.
PaschaPåskdagen
AnnunciatioMarie bebådelsedag
Quasi modo geniti (infantes, alleluja)1:a söndagen efter påsk
Misericordia (Domini plena est terra)2:a söndagen efter påsk
Jubilate (Deo, omnis terra)3:e söndagen efter påsk
Cantate (Domino canticum novum)4:e söndagen efter påsk
Vocem iucunditatis (annuntiate)Bönsöndagen = 5:e söndagen efter påsk
AscensioKristi himmelsfärdsdag
Exaudi (,Domine, vocem meam) Söndagen före pingst = 6:e söndagen efter påsk
PentecostePingstdagen. Femtionde dagen efter påsk.
Trinitatis (Dominica trinitatis)Trefaldighetssöndagen
1 p trinitatis1:a söndagen efter trefaldighet
Omnium sanctorum (festum)Allhelgonadagen
1 Adventus1:a Advent
Nativitas Domini (Natio Christi)Juldagen
  • Underförstått Dies = dag

 

Förkortningar

a. annan, annat
a tgoa tergo, på baksidan
bg., bg:aborgare, borgerska
bgm.borgmästare
cur. curatus, kyrkoherde
d:a, d:edenna, detta, denne
dep.deposition
dka, dkodomkyrka, domkyrko-
d.n.detta namn
dnadomina, fru
dnsdominus, herr
domh.domhavande
don.donation, donera
dpr.domprost
dtrdotter
d.y.den yngre
d.å.detta år
d.ä.den äldre
eg.egentlig(en)
ffg.för första gången
fn.förnamn
gd, gdrgård, gårdar
g.m.gift med
hd, hdrhärad, härader
h.h.hans hustru
hra, hreherra, herre
hs.handskrift
htghäradsting
h:uhustru
hvm.hövitsman
ib.ibidem
jb.jordebok
k:akyrka
kh.kyrkoherde
kkv.kyrkovärd
kp.kyrkopräst
kr.krono (-landbo o.d.)
krb.kyrkoräkenskapsbok
kvn.kvinnonamn
lb., lbrlandbo, landbor
mgl.markgäldslängd
mn.mansnamn
N.kv.Norra kvarteret
pag.pagina
pn.personnamn
preb.prebende(-präst)
r.recto, på framsidan
rhr.rådhusrätt; rådsturätt
s.sida, sidor
s:a, s:esamma, samme
sak.saköreslängd
Sat.Satakunta
s.d.samma dag
sgv.sigillvittne
sig.sigill
skb.skattebok
skl.skattelängd
S.kv.Södra kvarteret
sn, snrsocken, socknar
sp.spalt
s.s.samma sida
ssg(r)sammansättning(ar)
s.å.samma år
tb.tänkebok
test.testamente, testamentera
tl.tiondelängd
tlgtingslag
tn.tillnamn
u.d.utan dag
uhh.underhäradshövding
ulgm.underlagman
u.o.utan ort
u.å.utan år
vid.vidimation, vidimera
V.kv.Västra kvarteret
y. yngre
ä.äldre
ädj.ärkedjäkne
ä.t.ändrat till
Ö.kv.Ö:stra kvarteret
 

Förkortningar vid transport av manskap från svenska regementen till Finland 1721

I alla regementen fanns Livkompaniet. Övl = överstelöjtnantens och Majorens kompanier samt fem andra kompanier.
FSD Greve Fersens Upplands ståndsdragoner: fem kompanier IV - VIII.
G Rotenummer i Generalmönsterrullan för år 1728, för Nylands infanteriregementets del för år 1726.
HJR Tavastehus läns infanteriregemente: Asikkala, Sysmä, Jämsä, Rautalampi och Säx = Sääksmäki kompanier.
HRR Livdragonregementet: Halikko, Masku, Vemo, N.Sat = Nedre Satakunta och Ö.Sat = Övre Satakunta kompanier.
KJP Kymmenegårds läns infanteriregemente, efter 1727 infanteribataljon (före år 1721 Wiborgs läns infanteriregemente): Weckelax, Lapvesi, Ruokolax, Äyräpää och Elimä kompanier.
LANT Finska lantdragonerna. Här fanns förutom Liv, Övl och Maj även Nylands kompani.
PJR Björneborgs infanteriregenente: Kumo, Euraåminne, Kyro, Vesilax och Ruovesi kompanier.
SJR Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente: Pieksämäki, Jockas, Puumala, Kuopio och Idensalmi kompanier.
UFM Generalmajor Bennets Upplands femmänningsregemente till häst. Major v. Salzas, ryttmästama Segercronas, Reenstråles, Tornerhielms och Stiemmarcke kompanier.
UJR Nylands infanteriregemente: Lojo, Karis, Ingå, Helsinge och Borgå kompanier.
URR Nylands och Tavastehus läns dragonregemente: Raseborg, Säx = Sääksmäki, N.Holl = Nedre Hollola, Ö.Holl = Övre Hollola och Borgå kompanier.
VGR Generalmajor Löwensteins Västgöta tremänningsregemente till häst: Ryttmästarnas Schultz, Fikenbohm, von Kothen, Löwenhultz och von Krudener kompanier.
ÄLD "Äldre" värvade Livdragonregementet: Major von Ungern-Sternbergs och kaptenernas Meijerhielm, Lybeck, Wollfelt och Lilliengrijp kompanier.